KAN NÅGON BESKRIVA VAD FEEDBACK ÄR?
Jag lyssnade på en podd häromdagen som skulle prata om specifik feedback. Äntligen, tänkte jag och lyssnade med spänning.
Avsnittet var ca 32 minuter långt och efter 10 minuter in i avsnittet hade de som pratade presenterat sig och jag väntade med spänning för att de skulle komma till ämnet. Hur kommer de att beskriva specifik feedback, jag ville gärna veta. Men de kom aldrig dit. De sa att feedback måste vara specifik, anges i rätt tid och vara i jag-form. Men vad som menas med specifikt förklarades aldrig. Så låt mig göra ett försök.
Så här brukar det låta
Feedback som brukar upplevas positivt innehåller till exempel ord som ”bra, professionellt, engagerande, tryggt, lyhört”. Jag som är mottagare av sådan ”feedback” blir kanske varm i magen och nöjd med att den som ger feedback har fått en bra upplevelse. Och det kan ju vara härligt! Men jag vet fortfarande inte vad det var som var bra, varför den upplevde mig som professionell och varför det var tryggt. Det är alltså inte tillräckligt specifikt.
Tolkning eller beskrivning
För att få specifik feedback har jag som mottagare alltid en möjlighet att ställa förtydligande frågor:
– Vad var det som gjorde att du upplevde det bra?
– Jo, du var så påläst.
– Hur vet du att jag var påläst?
– Du svarade på allas frågor.
AH, äntligen något specifikt!
För att mottagaren ska slippa ställa förtydligande frågor (av olika skäl är det inte alltid möjligt. Det kanske råder en maktobalans i relationen, det kanske inte finns tid, feedbacken kanske har getts i en utvärdering osv) är det bra om vi som ger feedback har koll på vad som är specifikt och objektivt mätbart.
Det som är objektivt och av en mer specifik karaktär är det vi uppfattar från externa källor. Sånt vi ser, hör och känner (inte känslor/upplevelser utan sånt vi kinestetiskt uppfattar; tryck, temperatur, tempo). Det externa är objektivt och går i de flesta fall att mäta, det finns ett ”facit”. Var någon står i ett rum, volym på en röst, tempo i rörelser och tal är några exempel.
Och det som är tolkningar (bra, roligt, givande, professionellt) är information inifrån dig. En behaglig röst, ett professionellt framförande är exempel på intern information. Behaglig och professionellt är ju tolkningar och upplevelser hos betraktaren.
Extern och intern information
För att kunna ge specifik feedback måste jag kunna skilja på extern och intern information. Jag kan alltså inte ”se att du var nervös”. Det är min tolkning. Hur ser jag nervositet hos någon? Jag kan däremot se att någon skakade om händerna, bläddrade bland sina papper, inte tittade mig i ögonen, vilket kan få mig att tro att någon var nervös. Och hur tar jag reda på om det var så? Fråga!
”Jag såg att du bläddrade bland dina papper och skakade om händerna vilket fick mig att tro att du var nervös – var du det?”
Detta kan vara mycket värdefull information att få eftersom de flesta av oss inte är medvetna om vad vi gör exakt hela tiden. Att få veta att jag bläddrar i mina papper är värdefullt om jag inte vill ge intrycket av att vara nervös. Jag kanske inte alls var nervös, däremot hade förberett mig dåligt.
Träna dig att både beskriva och sätta ord på din upplevelse
Tolkningar och upplevelser är också värdefullt att få höra, men oftast räcker inte det eftersom avsändaren då inte får veta vad det var som gav mottagaren den känslan. Då är det till stor hjälp att beskriva sådant som är specifikt och objektivt. Till exempel volym på röst, tempo i röst, riktning och rörelse av kroppspråk, placering i rummet, storlek på skrivstil, placering av blick, ordningsföljd på aktiviteter (tex grupparbeten, föreläsning, paus…).
Försök beskriva vad det var för extern information (objektivt mätbart) som gav dig din interna information (din känsla) nästa gång någon ber dig om feedback. Lycka till!